8 av 10 icke-vita feminister upplever exkludering i mainstream feministiska rum

Icke-vita exkluderas ur mainstream-feministiska rum, och det leder till att även vita feminister känner av att viktiga perspektiv saknas från rummen. Det visar resultaten från StreetGäris nya årliga enkät FemTempen.

Hela 78 procent av icke-vita personer som har svarat på enkäten har någon gång upplevt att de blivit exkluderade ur mainstream-feministiska rum. 26,4 procent av vita personer svarade ja på samma fråga.

Samtidigt är feminister i Sverige enade – perspektiv som belyser rasmaktsordningen lyser med sin frånvaro. Detta svarar 86,6 procent av icke-vita och 70,1 procent av vita. Saknas gör även klassperspektiv, funkisperspektiv och transperspektiv, anser en majoritet av svarande.

– FemTempen ger oss en tydlig redogörelse över hur icke-vita än idag exkluderas ur mainstream feministiska rum, och det är mycket vanligare för icke-vita att uppleva exkludering än för vita personer säger StreetGäris ordförande Manel Rodrick.

Det finns många sätt som perspektiv och röster exkluderas i feministiska rum. Ett av de mer förekommande sätten är genom att bli stämplad som en glädjedödare, något som den postkoloniala teoretikern Sara Ahmed skrivit om. En glädjedödare är någon som gör resten av gruppen obekväm genom att gå emot strömmen på olika sätt, till exempel genom att belysa rasism i ett vitt rum. Den stämpeln kan väcka en rad andra processer som leder till att personer tystas och exkluderas, som att bli utpekad som problemet man försöker lyfta.

Endast 2 procent av alla som har svarat på enkäten anser att det inte saknas några perspektiv i mainstream-feministiska rum.

Ungefär 75 procent har svarat att perspektiv på rasmaktsordning saknas i mainstream-feministiska rum, ungefär 70 procent anser att funkisperspektiv saknas, 65 procent att klassperspektiv saknas och 60 procent att transperspektiv saknas.

– StreetGäris grundades i spåren av unga feministers känsla av exkludering. Det ledde till en vilja att skapa ett eget rum, där man var trygg att prata om makt och jämlikhet. FemTempen visar att uppdraget som vi har kvarstår säger Manel Rodrick.

Rapportskribenten Lina Muktar Mohageb skriver att ”svaren på enkäten skvallrar om två potentiella lösningar: att organisera oss separatistiskt eller skapa feministiska rum med utrymme för många personer och erfarenheter. Eller båda. Med hjälp av texter skrivna av gemenskapsorganisatören adrienne maree brown utforskar den här rapporten några konkreta sätt att skapa nya feministiska rum”