Feminism 101
– lektion tre
Intersektionalitet – när alla ens erfarenheter samverkar
Ordet intersektionalitet är ett mainstreamord som väcker massa känslor. Inte nog med att det är svårt att stava det så är det även svårt att förstå och förklara ordets betydelse. Många hatar det för att det stör ordningen av att förstå mekanismerna av förtryck. Medan andra hatar det för att de anser att det är ett begrepp från akademin som exkluderar feminister som inte studerat på universitet. Den gruppen brukar oftast påstå att intersektionalitet är ett ord som inte har en folklig förankring.
Men är det verkligen så?
Vår tredje lektion handlar om begreppet intersektionalitet. För mig är det svårt att förklara hur vi kan förstå utmaningarna och svårigheterna i samhället för kvinnor och icke-binära utan ta upp det.
Kimberlé Crenshaw myntade begreppet intersektionalitet i en artikel där hon undersöker tre olika juridiska fall där svarta kvinnor hävdade att de drabbades av diskriminering på grund av att de är just svarta kvinnor.
Kimberlé Crenshaw, som svart kvinna, förstod att det saknades en teoretisk och juridisk forskning för att förklara den rasism och sexism som svarta kvinnor utsätts för i arbetslivet.
Hennes text ska förstås som en kritik mot hur diskrimineringslagstiftningen används och att svarta kvinnor på grund av juridiken blir tvungna att antingen ses som svarta ELLER kvinnor. Kimberlés text är också kritik mot feministisk teori och antirasistisk politik.
”Ain’t I a woman?”
I sin text problematiserar hon även att vita feminister inte heller sett svarta kvinnor som en del av den feministiska kampen.
Även om artikeln var skriven 1989, och kommer från akademin, så är det här erfarenheter som går att spåra tillbaka till 1851 när Sojourner Truth, en svart kvinna, kritiserade de vita suffragetterna på en konferens för kvinnors rättigheter.
Sojourner Truth frågade: Är jag inte en kvinna? De vita männen som ifrågasatte kvinnors möjligheter att ta politiskt ansvar krokade arm med många vita kvinnor som ville tysta henne för att hon som svart kvinna på scenen skulle få publiken att flytta fokus till frigörelsen från slaveriet för svarta.
I sitt tal där hon frågar “är jag inte en kvinna?” lyfter hon den svarta kvinnans lidande i USA:s slaveri.
Crenshaw menar att när man bortser icke-vita kvinnors lidande förstärks narrativet om att vita kvinnor kan tala för och ses som kvinnor.
Nu kanske det blir lite svårare för många att förstå intersektionalitet…
För att förstå intersektionalitet skriver Kimberlé Crenshaw att vi behöver föreställa oss en källare bestående av de grupper som utsätts för diskriminering eller förtryck på grund av sin hudfärg, kön, klass, sexuella läggning/identitet, ålder eller/och sin fysiska förmåga.
Dessa människor står på varandras axlar och de som enbart tillhör en social grupp är de som är högst upp och närmast dörren ut ur källaren.
Det betyder att de som enbart tillhör en socialt utsatt grupp har möjlighet att nå hela vägen upp till taket eftersom de står på axlarna på de som inte samma möjlighet. Detta eftersom de inte behöver förhålla sig till mer än en förtryckande struktur.
I det här exemplet som Kimberlé lyfter så är det svarta kvinnor som utsätts för både rasism och sexism.
Detta är intersektionella erfarenheter, alltså när personers identiteter tillhör två, eller flera, sociala grupper som utsätts för diskriminering eller förtryck.
I det här exemplet som Kimberlé lyfter så är det svarta kvinnor som utsätts för både rasism och sexism.
Detta är intersektionella erfarenheter, alltså när personers identiteter tillhör två, eller flera, sociala grupper som utsätts för diskriminering eller förtryck.
Kimberlé Crenshaw menar att när man jobbar mot diskriminering eller förtryck på ett sätt där svarta kvinnor enbart ses som antingen svarta eller kvinnor leder till två saker:
- svarta kvinnor marginaliseras i både feministiska och svarta rörelsen
- målen att få slut på rasism och patriarkatet är svårare att uppnå!
För Kimberlé är intersektionalitet verktyget för att riva ner förtryckande strukturer eftersom intersektionalitet visar att olika maktstrukturer samspelar och får förtryck och diskriminering som konsekvenser mot specifika grupper.
Så slutlgen, ordet intersektaionalitet spåras tillbaka och myntas i en akademisk kontext men är nödvändigt för att det beskriver erfarenheter och identiteter som inte får plats i redan etablerade kamper och rörelser.
Text: Seinab Hilowle
Redaktör: Mona Nechma